Dikter & IVF!

Vi har nu haft 3 olika skrivuppgifter på kursen. Den första var att beskriva "Varför skriva"?, den andra var en novell (lite svårt faktiskt) & den tredje, som lämnades in i måndags, var att skriva 4-6 dikter. Jag har alltid gillat att rimma, men inte i de allvarligaste sammanhangen, så det var en liten utmaning. En av dikterna skrev jag om min stress & den går så här (& rimmar inte!):

 

Blurr

Att hinna med har blivit svårt

allt rusar så snabbt

jag får ingenting gjort

jag vill hoppa av

 

Hackat och diffust

blurr inom mig

blurr i min hjärna

jag vill hoppa av

 

Massa måsten och krav

besluten måste tas nu nu nu

vem gav mig ansvar

jag vill hoppa av

 

Vem sa att jag var vuxen

vem ser barnet inombords

litet, ledset, sorgset

jag vill hoppa av

 

Jag vill rädda mig

rädda barnet inom mig

jag vill inte mer

jag vill hoppa av

 

Jag tar ett beslut

det är dags nu

dags att rädda mig

dags att hoppa av

 

 

De övriga dikterna tänkte jag inte dela med mig av här men alla var inte så här personliga i alla fall. Idag var det dags för respons & då träffas vi fyra elever och en lärare, som ger varandra respons. Jag var så klart nervös men blev snabbt oerhört lycklig för jag fantastisk respons. Jag, som inte skrivit på flera år, får höra från läraren att "hon med stort intresse ser fram emot mina framtida texter". Förstår ni vilken oerhörd lycka mitt hjärta fylldes med? Ödmjukt lycklig är jag idag, världens kick! Jag som varit så rädd för att min kreativitet var vingbruten... Kanske den bara behövde ändra inriktning & släppas helt fri? En stor självförtroendekick var det i alla fall ;0)

 

Efter skolan idag var jag på healing & samtal, vilket ger mig tusenfalt. Ska fortsätta gå en gång per månad, det är som guidad vägledning av den klokaste människa parat med fysisk läkning, underbart.

 

Idag visar jag två foton från vår Kreta-resa. En av dagarna var vi på CretAqvarium, med en massa fiskar, hajar (som Nellie var livrädd för, hon ville bara titta på "bebisfiskarna"..!) och maneter. Dessa fotade jag utan blixt, därför är de lite diffusa. Men förstärker kanske känslan av mjukt vatten?

 

I övrigt rinner livet på. Just nu ser jag fram emot Scrapmässan i HGB på söndag, ska dit med en väninna, lääängtar att få shoppa, mest julsaker så klart ;0)

Och så har vi börjat med IVF:n. Mer än så vill jag inte delge, mer än att jag är lite förvånad över att jag är väldigt lugn, denna gång är den psykiska bördan än så länge betydligt mindre. Däremot är sprutorna lika mycket skit denna gången. Hur normalt är det att sätta sprutor i sin egen mage??! Bara för den sakens skull hoppas jag på ett plus a s a p..! Men vägrar tänka odds, vägrar tänka hur länge vi vet folk kan hålla på osv. Det ska INTE få ta över mitt liv än. Och det SKA fungera. Punkt. Optimism eller förnekelse, ja det är frågan. Men funkar gör det, än så länge åtminstone.

Nu ska jag krypa i bingen. Natti natti där ute. Carpe diem.