Hej mina vänner!
Efter att jag börjat läsa om kemikalier i böckerna "Förgiftad", "Den flamsäkra katten", "Kanariefåglarna ryter", "Den onda badankan" & "Badskumt - gifterna som gör dig ren, fräsch och vacker" har jag varit i konstant chock. Vem kunde nånsin ana att det var SÅ fruktansvärt illa??!! Hur kunde jag inte veta? Varför har ingen informerat oss? Är MYCKET upprörd sen ett par veckor tillbaka. Men i mitt fall leder ilskan till handling.
Jag kan inte bara lägga informationen bakom mig & fortsätta leva som jag gjort. Jag kan heller inte hålla tyst. Därför drar jag mitt strå till stacken genom en följetong som börjar idag. Det kommer handla om mig & mina förändringar men förhoppningsvis även er & de förändringar ni kommer vilja göra. Inte minst för vår hälsa och våra barns skull!
Så här tänkte jag grunderna:
1. Kemikalier, vad är det, hur utspritt är det & vad gör de med oss och vår planet?
2. Vad kan du rensa ut i ditt hem för att minska exponeringen, uppdelat på olika rum, troligen ett rum per inlägg.
3. Var hittar du bra ersättningsprodukter, vilka bloggar hjälper dig på vägen & vilka butiker/företag har bra produkter?
För er som inte vill veta, inte vill ändra på era liv eller helt plötsligt slänga barnens badankor; sluta läsa här. För nu börjar vi!
1. KEMIKALIER
VAD ÄR KEMIKALIER?
Kemikalier är kemiska ämnen eller produkter som finns naturligt på vår jord eller är framställda av människan. Kemikalier kan finnas i flytande och fast form eller som gas.
På cirka 50 år har kemikalieproduktionen i
världen ökat från mindre än 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år.
Cirka 44 %, ungefär 37 000 av alla kemiska
produkter på den svenska marknaden, är hälsofarliga på något sätt. Ytterst få av dem är förbjudna. Vissa kemikalier är förbjudna i en del produkter men tillåtna i andra.
Hos CAS, den internationella databasen, finns över 12
miljoner kemikalier registrerade och 12 000 nya substanser registreras varje dag.
Kemiindustrin sålde kemikalier för 1 550 miljarder dollar 2002. Prognosen för 2015 ligger på 3 200 miljarder dollar.
Inom EU har en ny kemikalielagstiftning, REACH, funnits sedan ett par år. När de skulle börja registrera kemikalier som importeras till Europa trodde de att det rörde sig om 30 000 olika kemikalier. De är nu uppe i över 143 000 olika kemikalier, i första registreringsfasen. På deras lista över farliga ämnen som ska utredas djupare finns idag färre än 100 kemikalier.
Mindre än 10 % av alla kemikalier har genomgått en riskbedömning för hur allvarlig effekten är och ingen hänsyn tas till den så kallade cocktaileffekten (vad ett större antal olika kemikalier ihop har för effekt).
En människa har i genomsnitt hundratals främmande kemikalier i kroppen, lagrade i blodet, fettvävnaderna, hjärnan osv.
De kemikalier som förbjöds på 60- & 70-talet hittas fortfarande hos alla nyfödda barn. Annars får de i sig dem genom bröstmjölken då vi vuxna också fortfarande bär på dem.
Många kemikalier är cancerogena, reproduktionsstörande, hormonstörande, allergi- & astmaframkallande, giftiga, luftvägsirriterande, ge högt blodtryck, orsaka hjärt- & kärlsjukdomar, demens, autism, utvecklingsstörningar, diabetes, reumatism, nedsatt prestationsförmåga & intellektuell utveckling.
Mest utsatta är våra barn. Dels för att deras kroppar inte är färdigutvecklade och har svårare att rensa ut gifter, dels för att de tillbringar mycket tid att leka på golvet & med plastleksaker. På golvet finns damm ocg i undersökningar har man hittat hundratals kemikalier i chockerande höga halter.
Så vem skyddar konsumenten från alla kemikalier?
KEMIKALIEINSPEKTIONEN
Namnet Kemikalieinspektionen förkortas ofta KemI, där "kem" kommer från ordet kemikalie och "i" från ordet inspektionen. Riksdagen och regeringen bestämmer vad KemI ska
arbeta med och hur mycket pengar myndigheten får varje år. Ungefär 250 personer arbetar på KemI och generaldirektören heter Nina Cromnier.
KemI arbetar för att miljön ska vara fri från farliga ämnen. KemI kontrollerar företag som tillverkar
och importerar kemiska produkter. KemI har ett register över kemiska produkter och samarbetar med andra länder, både inom Europa och i övriga världen.
Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag. Att minska de kemiska riskerna i vardagen är ett steg på vägen att nå riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö.
EU har 2007 antagit en kemikalielag som handlar om hur man ska kunna begränsa kemikalier som är farliga för människor, djur och miljö. Lagen heter REACH på svenska betyder det att kemikalier ska registreras, utvärderas, godkännas och begränsas.Vissa särskilt farliga ämnen förs successivt upp på en kandidatförteckning och ska utredas djupare. Detta gäller bland annat för de cirka 30 000 så kallade infasningsämnen (gamla ämnen som redan finns på marknaden). Ett ämne som inte är registrerat inom fastställda tidsfrister får inte tillverkas eller sättas ut på EU-marknaden.
Reach behövs för att öka kunskapen om de kemikalier som finns på den europeiska marknaden. Av de cirka 100 000 ämnen som finns på den europeiska marknaden är det endast ett fåtal som har genomgått en riskbedömning. För de allra flesta ämnen saknas kunskap om egenskaper och risker helt eller delvis.
REGERINGAR/STATER ÖVER VÄRLDEN
Det man bör veta är att de styrande i varje land sitter på två stolar (eller fler). Om man skulle begränsa kemikalierna så får det omedelbara konsekvenser för sysselsättningen, för handeln, för industrin och för relationen till andra länder. Då sitter inte kemiindustrin eller leksaksindustrin och väntar på ett utslag. Allt är politik och kemiindustrin har lobbyister som lobbar för deras sak över hela världen. När Kaliforninen försökte lagstifta bort ftalater i sin stat blev de stämda av 20-talet stora företag. För att undvika stämning fick de mjuka upp flertalet förslag. När REACH skulle genomföras hade EU-kommissionärer besök av 15 lobbyister på sina rum, som försökte övertala dem om riskerna med minskad kemikalietillverkning, bl a hotade de med 25% arbetslöshet i Tyskland.
MILJÖFÖRENINGAR/FORSKARE
Många av dessa arbetar aktivt för att minska kemikalier men möter massivt motstånd eller ointresse. Vissa saker får genomslag och leder till lagändringar men att jämföra dem med Kemiindustrins tillgångar och uppfinningsrikedom är som att jämföra Usain Bolt med en lovande talang i Jönköping, de är mil bakom. Man bör också vara medveten om att kemiindustrin inte innehar bevisbördan för att en kemikalie är farlig, de kan tillverka och släppa en kemikalie. Därefter är det upp till forskare samt oven nämnda att ha så mycket bevis för en produkt att den ska slutas säljas. Då har kemiindustrin redan tillverkat en snarlik version och så fortsätter det.
KEMIKALIERNA I VÅRT HEM
Jag kan redan nu informera er om att kemikaliefria blir vi aldrig. Det finns för många ämnen och till och med jag fick begränsa mig, trots att jag bara väljer de som är mest förekommande i våra hem. Det finns många, många fler, med liknande innebörd. De kemikalier jag valt är de som återkommer flertalet gånger i de böcker jag läst. Bland annat:
ANTIBAKTIRIELLA ÄMNEN
Vad: Antibakteriella medel har tagits fram speciellt för att vara giftiga för bakterier. Antibakteriella medel är en typ av biocider. Ordet ”biocid” är latin och betyder livsdödare. Biocider har alltså sådana egenskaper att de dödar eller oskadliggör levande organismer. Sägs behandla dålig lukt och bakterier.
Finns: i bl a skor, sportkläder, datortangentbord, pennor, bänkskivor, skärbrädor, köksredskap, städmaterial, tandkräm, krämer, duschdraperier, toalettsitsar, kattsand, täcken, tapeter och mattor m.m. Det finns mer än 50 000 olika ämnen på marknaden.
Påverkan: Kunskapen om hur antibakteriellt behandlade varor påverkar människor är bristfällig. Hur barn påverkas om de suger på kläder som är behandlade med antibakteriella medel har till exempel inte undersökts. Hur det påverkar ökningen av resisenta bakterier är idag okänt. Det som är gemensamt för dem är att deras användningsätt och giftegenskaper kan ge risker för människors hälsa, för djur och miljö.
BISFENOL A
Vad: Bisfenol A används huvudsakligen som råvara vid tillverkning av polykarbonatplaster och epoxyplaster.
Finns: i bl a transparenta, hårda plastflaskor (som nappflaskor). Hittas även i plastburkar, plastmuggar, kvitton, returflaskor, CD- & DVD-skivor samt konservburkar. Plastflaskor och matbehållare som är märkta med siffran 7 eller bokstäverna PC består av polykarbonat och kan innehålla bisfenol A. Förbjudet i nappflaskor sedan juni 2011. Förekomsten i leksaker och barnartiklar utreds. Används inom EU: 1,1 miljon ton per år (2005).
Påverkan: Frigörs och kan tas upp i kroppen. Irriterar luftvägar, påverkar fortplantningsförmågan, kan ge allergiska hudreaktioner, hormonstörande. Kan skada organismer och ekosystem.
BLY
Vad: Bly är en metall som finns runt omkring oss i miljön men även i livsmedel och produkter av olika slag.
Finns: i bl a leksaker, kritor, hemelektronikprodukter, lampor, smycken, kranar och ammunition. Många produktgrupper är granskade av KemI.
Påverkan: Exponering för bly kan ge skador på nervsystemet och medföra försämrad intellektuell utveckling och prestationsförmåga. Foster och små barn är speciellt känsliga. Andra effekter är högt blodtryck och ökad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar hos vuxna.
FLAMSKYDDSMEDEL
Vad: Flamskyddsmedel används för att ett material inte ska börja brinna så lätt och för att minska spridningen av en brand. Vissa flamskyddsmedel kan vara hälso- och miljöskadliga.
Finns: i bl a textilier och möbler i offentlig miljö, gosedjur, skyddskläder, gummikablar, isoleringsmaterial samt elektrisk och elektronisk utrustning. Det finns ungefär 70 bromerade flamskyddsmedel och kunskapen om deras hälso- och miljöfarliga egenskaper varierar. Det finns flera hundra olika flamskyddsmedel och någon totalbild över vilka som används i Sverige idag finns inte.
Påverkan: Har påvisats i blodet och bröstmjölken. Bryts inte ner i naturen och är luftburna, så de kan hittas långt ifrån källan. Enstaka ämnen är totalförbjudna sedan några år.
FTALATER
Vad: Ftalater är en grupp kemiska ämnen som bland annat används som mjukgörare i plast.
Finns: Ftalater används huvudsakligen i golvbeläggningar av plast inomhus. Ftalater finns också i limmer, färger och tätnings/utfyllnandsmedel, tapeter, kabel, folie och vävplast. Ftalater kan också finnas i diverse produkter av mjuk plast som exempelvis sandaler, pennskrin, suddgummin och i PVC-tryck på tröjor.
Påverkan: Ftalater kan läcka ut ur plast och tas upp av kroppen. Ftalater har påträffats i människor, i analyser som gjorts av blod, bröstmjölk och urin. En del ftalater får människan i sig genom direktkontakt med bland annat plaster som innehåller ftalater och en del indirekt till exempel genom födan. Några ftalater kan påverka testiklarna och skada fortplantningsförmågan.
Många är förbjudna i leksaker om de överskrider 0,1 procent.
KEMIKALIER I KLÄDER
Vad: Kemikalier tillsätts bland annat för att göra flamsäkra möbeltyger och vattenavvisande jackor. Men även för att tillverka en vanlig T-tröja går det åt kemikalier.
Finns: Stora mängder kemikalier används vid textiltillverkning. Från fiber till färdig produkt sker tillverkningen i flera steg och i många processer är kemikalier inblandade, till exempel vid fiberframställning, blekning, färgning och tryckning. Kemikalier tillsätts ofta till den färdiga produkten för att uppnå olika funktioner, till exempel antibakteriell behandling av sportkläder, flamskyddsbehandling av möbeltextilier, impregnering av allväderskläder och medel för att motverka mögel vid transport och förvaring. I plasttryck på kläder kan det finnas mjukgörande ämnen, som ftalater. I snitt går det åt nästan ett kilo kemikalier när en vanlig T-tröja produceras. Den största mängden kemikalier används i färgningsprocessen. Det visar en studie,
Påverkan: Vissa kemikalier som används kan vara farliga både för hälsan och miljön. Astmatiker och allergiker kan vara extra känsliga för en del kemikalier i textilier. T ex ftalater, som är förbjudna i vissa leksaker men inte i kläder och skor.
PARABENER
Vad: En klass av kemikalier som används som konserveringsmedel
Finns: i godis, livsmedel, kosmetika, rengörings- och diskmedel, solkrämer, tandkräm, rakgel, hud- och hårvårdsprodukter samt farmaceutiska industrier och i kvitton. Sedan 90-talet har förekomsten ökat med 180 procent.
Påverkan: Propyl- och Butylparaben har i tester visat hormonstörande effekter, Hormonstörande ämnen påverkar människor och miljö genom att de imiterar, hämmar eller stegrar effekten av hormoner i kroppen. Misstankar om att de är allergiframkallande, men ger färre allergier än andra konstgjorda konserveringsmedel. Vissa parabener är i Danmark totalförbjudna i produkter för barn under 3 år. En engelsk undersökning har också funnit en stor andel parabener i bröstcancerknölar, men osäkerhet råder om det är parabener som orsakar cancer. Parabener omfattas inte av KemI:s kontroll utan ligger under Läkemedelsverket.
MINERALOLJA
Vad: Mineralolja är en av de vanligast förekommande ingredienserna i hudvårdsprodukter, trots att den egentligen inte alls borde användas för hudvård. Produkter som innehåller mineraloljor är populära eftersom de känns väldigt sköna och lena på huden eftersom mineralolja lägger sig som en tunn plasthinna på huden. Huden blir "beroende" av produkten och man får en känsla av att man "måste" smörja sig.
Finns: I hudvårdsprodukter. Har namn som Mineral Oil, Paraffinum Liquidum, Vaselin, Paraffin, Vit mineralolja, Medicinsk vitolja, Oleum petrolen, Oleum vaselini, Paraffinum, Vaselin Oil, E 905, Paraffin Oil, Liquid paraffin
Påverkan: Den stör och tar över kroppens egen funktion att skapa balans i huden. Hudens naturliga tillstånd är att vara kemiskt något sur (pH 3,9-5,5), fet och fuktig. Mineraloljan täpper igen mellan 40-60 % av hudens porer och stör därmed kroppens fuktbalans och förmåga att balansera sig.
År 1993 publicerades en forskningsrapport av Sandra Kleinau, där hon funnit att paraffinolja (biprodukt av raffinering av råolja och vanlig i hudvårdsprodukter) kan lagras i kroppen och även vara en bidragande orsak till ledgångsreumatism.
TEFLON
Vad: ”A nightmare!” utbrister Rick Smith (skrivit boken Förgiftad!) om materialet som bor i våra stekpannor – bland annat. Teflon är i princip omöjligt att bryta ned i naturen, vilket är orsaken till att det nu hittats i kropparna hos bland annat isbjörnar i Arktis. Ångorna som avges vid kraftig upphettning eller grillning är giftiga.
Så upptäcker du det: Teflon i stekpannor och sockerkaksformar är lätt att känna igen, men kan även finnas i mindre kända former som i läppstift, fodrade pizzakartonger, fläckavvisande medel på soffor och – mer vanligt i Sverige – i vattenavstötande jackor. Inte sällan i varumärken som Canada goose och Gore-tex.
Påverkan i kroppen: En överhettad teflonpanna kan avge cancerogena ångor – även kallat teflonförgiftning. Det finns även studier som tyder på att fertiliteten kan sättas ned hos både män och kvinnor.
Köp i stället: Använd gjutjärnspannor och plåtar i metall så långt det går. Grädda muffins i pappersformar och sockerkaka i vanliga metallformar som du smörjer. Undvik teflon i grillutrustning där temperaturerna blir högre.
Det farliga är att man mätt varje kemikalies verkan för sig men nu har man börjat prata om cocktaileffekten, d v s vad händer när man har 30 olika kemikalier i en produkt. Det har man nyligen fördjupat sig i men än så länge vet man inte vad det gör i våra kroppar & i miljön på sikt. Jag känner mest: diabetes, cancer, sterilitet, bokstavssjukdomar, intolerans (gluten, laktos mm), allergier och astma ökar alla i västvärlden. Kost, leverne, kemikalier, allt hör ihop.
Sov på detta så återkommer jag snart med lite tips.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar