Inatt hände den konstigaste sak... Kan inte själv riktigt förklara den & blir både ledsen, konfundersam & rädd när jag tänker på den... I alla fall: klockan två inatt vaknade jag med ett ryck. Minns att jag tänkte/drömde att Nellie ville att vi skulle gå upp. Men när jag vaknade upptäckte jag att Nellie (som sov i vår säng) låg upp & ner i sängen med ansiktet in mot min kropp. Jag flyttade henne rätt direkt men hon andades inte så jag ryckte i henne ett par gånger & skrek "Nellie". Då tog hon ett djupt andetag & började gråta. Jag tog upp henne & tröstade så strax efteråt sov hon igen. Men det gjorde inte jag! Låg länge & lyssnade på hennes andetag & funderade på vad jag upplevt. Kan barn verkligen kvävas på det sättet eller hade hon en tillfällig sömnapné? Eller inbillade jag mig andningsuppehållet? Och vad i hela världen var det som gjorde att jag vaknade?! Instinkt? En skyddsängel? Nellie själv? Tusen frågor & noll svar, men att jag sitter i soffan med min dotter nu är jag otroligt tacksam över... Blir ledsen bara av att skriva dessa rader. Men känner att jag måste printa ner det för att förstå att det över huvudtaget hänt... Ni får gärna skriva en peppande rad men jag undanber fördömande ord om att hon sover i vår säng! Men gärna om någon varit med om något liknande (som slutat väl!)...
Idag fungerar bilduppladdningen så jag lägger även in ett fint kort, hej så länge (från en omskakad mamma)
 |
| Magnolia-flicka i lövhög! Papper OA, Sassafras m fl. Löv från Stämpelgården. |
 |
| En glad liten prick! |
 |
| Och Magnolias die ihop med spets & sammetsband. |
 |
| Löv, blommor & rosor i massa! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar